Idag har det vart riktig försommarvärme. Det är så härligt att gräva och greja i trädgården, ta en kaffepaus i solskenet under blommande fruktträd för att sedan fortsätta grävandet. Hur mycket kan det då finnas att gräva, kanske någon undrar? Det går alltid att gräva någonstans. Finns det inga nya rabatter att gräva, kan man alltid kantskära någonstans. Att gräva är inget för veklingar! Bra träning för hela kroppen. ;-)
Det blev först en tur till blomsteraffären för att inhandla lite nytt. Jag håller på att bygga upp en örtagård och det är ju lite nya växter som behöver inhandlas. Fick tag i malört och anisisop och en vit rudbeckia. Den vita rudbeckian planterades tillammans med röd rudbeckia och tanken är att de med tiden ska växa lite om vart annat. Nu gjorde jag även slag i saken och fick planterat ut mitt läkesilverax som stått på tillväxt i växthuset ett tag. Det är ännu små plantor och jag hoppas att inga sniglar kommer och äter upp dem. De dramatiska tulpanerna, (som jag kallar dem enbart för att jag tycker att färgkombinationen får mig att tänka på dramatik, blodrött och svart), fick nu vackert flytta på sig och är lite vilse i pannkakan. Hälften fick flytta in bakom rabarberna och de som inte fick plats där ställde jag i en kruka. Hoppas de finner sig tillrätta.
Oj då, hoppsansa! Här ligger det visst en eka på drift...
vad lika vi är du och jag, lika växtfnattiga :)
SvaraRaderaDet är bara att se grävandet som träning, man slipper dyra gymkort ;) Det där med att påta i trädgården undrar jag vad det är... mest är det tungt grävande. Mitt läkesilverax har flera år på nacken nu och det har blivit jättepampigt (men det tog ett tag).