Det är riktigt ruggigt ute men jag sitter inne och myser.
I förmiddags dristade jag mig till att gå ut i skogen på hundpromenad. Bara följa stigen nu Mia, inte in emellan och vela! Du har ju varit sjuk! sa jag till mig själv.
Det gick inte. När jag väl var på plats började ögonen leta... Svampögonen.. dem kan man inte bara strunta i. Var det inte något gult där under granen eller bortanför stubben och plötsligt var jag vilse! Hmm, myrstackar åt söder, åt vilket håll stod bilen då?
Ja ja, fortsätt gå, vela, varför kan jag inte hålla mig till stigen!? Aldrig någonsin funkar det! Åh, nu känner jag igen mig. Där har jag varit många gånger förut, eller, sådär minns jag det inte...
Sedan undrar jag var alla kantareller är som det ska drälla om nu i år. På mina ställen, för jag hittade faktiskt rätt också växte det en och annan liten svamp.
Det är väl kanske bra för folkhälsan rent generellt att folk är ute i skog och mark och rör på sig så det är väl synd att klaga. Lite retsamt kan nog erkännas ändå att jag tyckte det var när jag gick där vilse i regnet med några futtiga svampar i hundbajspåsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar